Hur uppmana i reklamtext
Med lite god vilja skulle man kunna kalla detta för reklamjournalistik trots att det inte handlar om journalistik på ett sätt man kan förvänta sig. För en tidning kan det emellertid vara frestande att skriva textreklam, speciellt vid nyhetstorka. Textreklam kan vara en text som med ett tydligt kommersiellt förtecken beskriver ett företag, en tjänst eller en vara.
Det kan vara en enkel produktbeskrivning i en annons, brödtext i en möbelkatalog eller t. Dessa typer av texter är textreklam i ordets rätta bemärkelse. Att få besök av en tidning som vill skriva en artikel om ens företag kan förstås kännas smickrande. Det är självklart att innehållsförteckningen på en produkt måste beskriva produktens verkliga innehåll.
7 tips på hur du skriver en bra reklamtext
Näringslivsrespons kontrade med att anmäla inslaget till Granskningsnämnden för opartiskhet. Nämnden ogillade anmälan. Det gynnar hela samhället och ökar samtidigt trovärdigheten för tidningen. Om ett reportage exempelvis påstår att bil från Toyota på något sätt är bättre än en bil från BMW så skall läsaren kunna lita på att det är journalisten som kommit fram till detta och inte företaget Toyota.
Ett känt exempel är tidningen Näringslivsrespons [ 8 ] som sedermera blev granskad av SVT :s Mediemagasinet. Det finns tidningar vars hela affärsidé går ut på att skriva om små till mellanstora företag. Text som med en journalistisk framtoning eller inramning försöker ge sken av att vara fri från kommersiell påverkan, är en form av textreklam som i allmänhet ses som oseriös. Det handlar alltså om publikationer som med en journalistisk framtoning eller inramning försöker ge sken av att skriva utan kommersiella motkrav.
Att utnyttja en persons kändisskap för att i positiva ordalag beskriva en produkt eller ett företag är ett annat vanligt exempel på tillfällen då det finns risk att journalisten, medvetet eller omedvetet, riktar uppmärksamheten från det redaktionella budskapet till förmån för kommersiella intressen. Det är inte alltid tydligt för läsaren att texten är reklam.
Ofta används även ordet "reklamtext" för att beskriva detta. Annonser som är redaktionellt maskerade måste enligt marknadsföringslagen märkas med "annons" eller "i samarbete med tidningens annonsavdelning". Om man befinner sig i USA är det med andra ord inte lika kontroversiellt att arbeta med advertorials som det är att öppet skriva textreklam i svenska publikationer.
Det går dock aldrig att komma ifrån att en tidning i vissa fall kan komma att gynna enskilda företag eller företagare på ett eller annat sätt, men det behöver inte vara av ondo. Även om annonsen är märkt och sanningsenlig så är avsikten givetvis att med en redaktionell framtoning få annonsen att se än mer trovärdig ut, men man säger då samtidigt att annonser generellt sett inte är trovärdiga, vilket av de flesta kritiker ses som ett märkligt förhållningssätt till den egna produkten — tidningen.
Det handlar alltså om texter som enligt journalistiska principer skildrar näringsliv och företagande utan att det ställs kommersiella motkrav.
Textreklam är en till synes redaktionell text där det finns bakomliggande kommersiella intressen hos textens skapare eller beställare. På samma sätt anser de flesta tidningar att rubrik och ingress skall beskriva innehållet i en redaktionell text. Det är allmänt accepterat att skriva om enskilda företag, butiker eller butikskedjor så länge det finns ett uppenbart nyhetsvärde.
Men om det är en för företagaren okänd tidning eller en tidning som säljs eller delas ut på annan ort, så bör försiktighet iakttagas. Man anser att det inte får råda tveksamheter om vem som är skribentens eller journalistens uppdragsgivare. Därför anses det som viktigt att man som tidning eller annonsör arbetar för att inte luckra upp skillnaden mellan reklam och journalistik. Begreppet är en anglosaxisk variant av det svenska ordet "textreklam" men används i sammanhang där man har en något mer positiv syn på textreklam.
Det kan handla om att man ger omotiverat stor uppmärksamhet till en produkt som personen använder sig av eller att man skriver om företaget där han eller hon befinner sig som till exempel en restaurang eller en klädkedja. Problematiken sammanfattas även i sammanhang där ordet " advertorial " används. När det gäller advertorials finns det dock i den svenska debatten om textreklam åsikter om att det finns både seriösa och oseriösa exempel.
Om ett företag annat än tidningen har levererat information till tidningen så är informationen inte längre att betrakta som en nyhet eller ett seriöst test av en produkt utan är ett annonsmaterial, oavsett om den är betald eller inte. Märkningen blir än mer otydlig då den placeras på en webbsida eftersom en webbläsare presenterar sitt innehåll på ett helt annat sätt än en tidning. På senare tid har textreklam även kommit att kallas uppdragspublicistik , content , content marketing , advertorial bildat som teleskopord av advertisment annons och editorial redaktionell text , branded content , native advertising [ 2 ] , journalistisk reklam [ 3 ] sponsrade artiklar och sponsrade texter.
Om en artikel till exempel bara handlar om öppningen av en butik eller om artikelförfattaren låter texten presentera ett speciellt produktsortiment är risken stor att man får problem med trovärdigheten. Textreklam är föremål för en ständig diskussion inom berörda branscher och har varit så sedan reklam och journalistik började få utrymme under ett och samma tak. Som tidning eller annonsör kan man därför lätt gömma sig bakom detta genom att skriva "annons" på en plats som sällan är speciellt uppmärksammad.
Det kan då handla om innovation, entreprenörskap eller annan kreativitet som är värd att uppmärksamma. Detta anses av hela tidningsbranschen samt av drabbade näringsidkare som oseriös företagsamhet och till och med rent bondfångeri. En tidnings mål är inte bara att granska och underhålla eller att tjäna pengar på annonsering eller lösnummer, utan även att främja näringslivet.