Är diesel dåligt för miljön
Dels används mer biodrivmedel, framför allt att bränsleföretagen blandar förnybart så kallat HVO i dieseln, men viktigast är att bilmotorerna blir alltmer bränslesnåla. I dag påverkar svenskarnas flygande runt om i världen klimatet lika mycket under ett år som hela den svenska personbilstrafiken. Den viktigaste förändringen om vi tittar framåt är att elbilar och så kallade laddhybrider kommer att bli allt vanligare.
Drivmedlet påverkar klimatet
Sedan har bilåkandet i Sverige ökat med 70 procent. Under minskade flygresorna kraftigt på grund av den pågående pandemin.
Riksdagen har beslutat att utsläppen av koldioxid från inrikes transporter utom flyg ska minska med 70 procent till räknat från När vår konsumtion av varor har ökat så har tidigare även utsläppen från godstransporterna ökat. Hur mycket klimatet påverkas av en flygresa beror på hur långt du reser. Exempelvis ger en resa tur och retur till Sydostasien mer än dubbelt så stor klimatpåverkan som att under ett år dagligen pendla 20 km, det vill säga 40 km tur och retur med en stor bensindriven bil.
Några flygplatser har börjat erbjuda biobränsle till flygplanen vilket är positivt, men mer utveckling behövs för att få ner flygets klimatpåverkan. Att utsläppen från biltrafiken numera minskar har fler orsaker. Som privatperson kan du minska flygets påverkan genom att resa med flyg mer sällan. Detta beror främst på en ökad inblandning av förnybart bränsle i diesel. Drygt 30 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid kommer från vägtrafiken, det vill säga från bilar, motorcyklar, lastbilar och bussar.
Svenskars bilåkande påverkar klimatet ungefär lika mycket som vårt flygande, inrikes och utrikes tillsammans. Att vägtrafiken står för så stor del av utsläppen beror på att vi till över 90 procent tankar med bensin eller diesel. Allt detta gör att de totala utsläppen från personbilar kan minskas till en bråkdel av idag.
Och en liter bensin eller diesel ger mer än två kilo koldioxid. Att åka ensam i en bil ger ungefär lika stor klimatpåverkan per kilometer som när du sitter i ett flygplan. Under ett antal år runt minskade biltrafiken något men har sedan ökat svagt trots att man planerar städer med mer tanke på miljön.
Att transportera gods i ett fullastat lastfartyg är ett energieffektivt transportsätt. Men tidigare har flyget stått för mellan fyra och fem procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid. Vägtrafiken orsakar dessutom buller som stör över 1,5 miljoner människor i Sverige och leder till sämre sömn och till ökad stress.
Flygplan släpper förutom växthusgasen koldioxid även ut vattenånga och kväveoxider som på hög höjd också har stor effekt på klimatet. Det är svårt att vara miljövän och flyga mycket. Läs mer om transporternas miljöpåverkan på Naturvårdsverkets webbplats. Sedan har utsläppen från tunga lastbilar varit nedåtgående även fast trafikarbetet på svenska vägar ökat.
Läs mer om hållbarhetsarbetet inom flyget på Luftfartsverkets webbplats. Vägtrafiken släpper även ut ämnen som leder till försurning och övergödning av sjöar och hav. Bland annat genom effektivare transportplanering och att järnväg och fartyg används mer och därför att även lastbilar förväntas delvis drivas med el. Läs mer om vägtrafikens utsläpp på Trafikverkets webbplats. Med undantag för den nuvarande nedgången har vårt flygande ökat snabbt och likaså utsläppen.
Av transporterna i Sverige står vägtrafiken för mer än 90 procent av utsläppen. Denna förändring förväntas fortsätta. Hälsofarliga partiklar i avgaserna och från däck och vägbanor sprids till luften i våra städer, och däcken bidrar även till höga halter av plastpartiklar i haven. Att flyga är ett av de sämsta resvalen med tanke på klimatet.
Just utrikesresor med flyg har mer än fördubblats på 20 år. Åtgärder som biobränslen och bränslesnålare flygplan räcker inte till för att motverka effekterna på utsläppen av vårt ökande flygande. Din klimatpåverkan när du sitter i ett flygplan är därför ungefär lika stor som om du kör ensam samma sträcka i en vanlig bil. När man transporterar människor på passagerarfartyg är det snarare tvärtom — fartygen drar mycket energi i förhållande till antalet personer.
Samhällena har hittills i hög grad anpassats till bilister, exempelvis genom att köpcentra med stora parkeringsplatser byggs i utkanten av våra städer. På sikt är det möjligt med större minskningar för godstrafiken.
Transporter med fartyg och järnväg ger lägre utsläpp, men det mesta godset går på väg, åtminstone en del av sträckan.