Södertörns kyrka med målningar av albertus pictor
Många målningssviter är också starkt påverkade genom överkalkning och framtagning med påföljande restaurering eller genom andra skador. Det var inte ovanligt att medeltida hantverkare kunde kombinera flera olika hantverk och arbetet med att måla kyrkor kunde bara utföras under sommarhalvårets långa ljusa dagar.
Albertus Pictor
Samma signatur, återgiven med stavningen Immenhusen, skall även ha funnits i Sollentuna kyrka och i Helga Trefaldighets kyrka i Uppsala på numera försvunna textband, som dock är kända genom avskrifter från talet. Han hade sin verkstad i Stockholm men målade kyrkointeriörer i Uppland, Västmanland, Södermanland och Norrbotten.
Målningarna är jämförelsevis plastiska med högdagrar och skuggningar, särskilt i de individuellt varierade och anatomisk korrekt avbildade ansiktena. En källa som omnämner att Nådendals kloster var skyldig Albertus Pictor pengar för ett altarskåp visar på att han även bedrivit handel med altarskåp och skulpturer som målats och sålts vidare. Alla målningssviter bör betraktas som verkstadsarbeten och inte mästarens egenhändiga arbete, det är idag omöjligt att säga exakt vem som målat vad.
Samtidigt säkrades änkans försörjning. Albertus Pictors målningar skiljer sig från andra samtida målare genom ett ovanligt livfullt och rörligt uttryck. För att bli det så bör han ha varit mästare och därmed redan fullt utbildad. I en del källor och i den nu försvunna signeringen av Kumla kyrka så omnämns Albertus som pärlstickare istället för målare.
Från finns en källa som säger att Albertus spelat orgel på en begravningsmässa i Helga Lekamens gilles kor i Storkyrkan. Hans hustru var fortfarande vid liv Antalet målade kyrkor gör Albertus Pictor till den mest aktive ledaren för en målarverkstad under talet. Mellan och nämns Albertus tio gånger i Stockholms tänkeböcker i samband med olika tvistemål. Klädernas veck i brutna-linjen-stil är djupt skuggade.
Albertus Pictor i nytt ljus
Under medeltiden fanns det flera tyska orter med namnet Ymmenhusen och det är osäkert vilken som avses. Bland annat hans namn och att han använt sig av tyska förlagor tyder på det, men även på grund av att han bland sina motiv uppvisar judiska karikatyrer vilket annars inte var vanligt i Sverige, som inte hade någon judisk befolkning på den tiden.
Det ganska stora antal källor som han omnämns i gör att man vet mer om honom än om någon annan svensk medeltida hantverkare. Första gången han omnämns i Stockholm är när han nämns i stadens jordebok när han låter barnen till sin nya hustru Anna, änkan till en Johan målare, få ut sitt fädernearv. Den första svenska källan som nämner Albertus gör det när han blir upptagen i borgerskapet i Arboga.
Tekniken påminner mer om oljemåleri på pannå än den teknik som traditionellt använts i svenskt kalkmåleri, vilket varit mycket mer linjebaserat. Attribuering på stilistisk grund bygger på jämförelser med de kyrkor som har säkra signeringar, vilket kan vara vanskligt särskilt när det rör sig om verkstadsarbeten. Han var främst verksam i Mälardalen och kallades också Albrekt pärlstickare samt signerade ibland sitt arbete som Albertus Immenhusen.
Hår har getts volym genom att slingor har målats.
Albertus Pictors måleri skiljer sig dock så mycket från samtida svenska målare att det oftast inte kan vara något tvivel om upphovsman. Albertus Pictors målningar anses bevarade i 37 kyrkor.
En duktig och erfaren gesäll kan rent tekniskt ha varit en lika skicklig målare som mästaren. Det är även påtagligt att ett ovanligt stort urval av pigment har använts.
Det är dock tänkbart att det i vissa fall snarare rör sig om starka influenser. Idag finns det 39 kyrkointeriörer i olika bevarandegrad som anses vara målade av honom eller hans verkstad. Nio av målningssviterna är antingen signerade med någon variant av Albertus namn eller så har signeringen dokumenterats innan de förstörts. Övriga målningar tillskrivna Albertus Pictor bygger på attribueringar gjorda av forskare.
Albertus Pictor kom förmodligen till Sverige från Tyskland. Ornamentiken har traditionellt varit viktig för attribuering, den är dock i högre grad ett allmängods och är mer generell i sitt uttryck och lättare att kopiera än figurmålning. I Sala sockenkyrka kan man läsa signaturen "Albertus Y m menhusen". Det finns även en handskrift med bokmålningar som tillskrivits Albertus Pictor.
I målningarnas språkband förekommer också vissa germanismer. Giftermålet var ett sätt att få överta en plats som mästare i staden och även en verkstad och kundkrets. En verksamhet som Albertus Pictors skall snarast ses som ett slags företag som drevs av en mästare som till sin hjälp hade ett flertal gesäller och lärlingar, kanske personer, som utförde arbetet efter hans instruktioner.
Albertus Pictor , Albert målare [ 1 ] eller Albrekt målare , [ 2 ] förmodligen född i Tyskland kring —, död i Stockholm , var en tysk-svensk kyrkomålare. Färger har målats i flera lager och genomskinliga lasyrer har använts.