Skolverket matriser i historia
Matriser leder till bättre elevprestationer. Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning. Publicerad 09 mars Senast uppdaterad 08 oktober I matrisen för denna uppgift fanns fem bedömningsaspekter och fyra kvalitativa nivåer. Forskarna kunde inte se några skillnader vad gäller olika ämnen.
Tydlighet och återkoppling Forskarna fann att formativ användning av matriser kan bidra till att stärka elevernas prestationer på flera sätt. Det kan vara att arbeta med självbedömning eller att få se exempel på hur uppgiften kan lösas. Betydelsefulla faktorer Forskarna frågar sig vilka faktorer som kan tänkas påverka effekten av bedömningsmatriser.
Educational Research Review 9, s. De menar att denna synpunkt behöver ställas emot resultat som visar att formativ bedömning särskilt tycks gynna lågpresterande elever. Ytterligare en styrka med matriser är att de underlättar återkopplingsprocessen.
Anpassade grundskolan
De kan används som bedömningsstöd av läraren när komplexa uppgifter skall bedömas men de kan även användas av eleverna i arbetet med uppgiften. Matriser kan öka elevers självtillit, d. Forskarna frågar sig vilka faktorer som kan tänkas påverka effekten av bedömningsmatriser.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Forskarna Ernesto Panadero och Anders Jönsson visar i en forskningsöversikt om formativ användning av matriser att dessa kan stödja elevers lärande på flera sätt.
Panadero, E. The use of scoring rubrics for formative assessment purposes revisited: A review. Användning av matriser i arbetet med uppgifter har även visat sig stödja elevernas självreglerande förmåga. En faktor handlar om att de ökar transparensen genom att eleverna tydligt får reda på vad som förväntas av dem. I studien ingick 21 studier från olika ämnen och stadier.
De konstaterar att matriserna tycks fungera bäst tillsammans med andra strategier som stärker självreglering.
Stärker självtillit och självreglering
Ett angeläget område för vidare forskning som lyfts fram i studien är att jämföra matrisanvändning hos elever med olika inställning till lärande. Det kan handla om att planera sitt arbete, att använda matrisen som ett stöd under arbetets gång och att göra egna bedömningar om arbetets kvalitet med utgångspunkt ifrån matrisen.
När det gäller skillnader mellan pojkar och flickor kunde skillnader skönjas i några studier där flickorna tycktes ha störst nytta av matriserna men där anser forskarna att mer forskning behövs för att kunna uttala sig mer bestämt. I en bedömningsmatris uttrycks förväntningar på elevuppgifter genom kriterier och beskrivningar av kvalitativa nivåer.
De vanligaste uppgifterna i de undersökta studierna var skrivuppgifter av essäkaraktär, projekt och muntliga presentationer. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Forskarna fann att formativ användning av matriser kan bidra till att stärka elevernas prestationer på flera sätt. Matrisen visade sig också kunna användas av elever för att gå igenom och reflektera över uppgiften innan inlämning, som ett slags kontrollinstrument.
Forskarna var dels intresserade av på vilka sätt användning av matriser kan åstadkomma bättre elevprestationer och dels vilka faktorer som påverkar formativ matrisanvändning. Särskilt tydliga blir resultaten när matriser kombineras med andra strategier som stärker elevens självreglering. Det blir det lättare för lärare att ge relevant återkoppling när matrisen används som utgångspunkt men det har också visat sig att matriser kan vara en hjälp för elever när de bearbetar återkopplingen.
De kunde också se att den tid som matriserna var i bruk hade betydelse, särskilt för mindre barn krävdes en längre tids användning för att se resultat. I en del av studierna är faktiska prestationer undersökta medan andra studier baseras på elevuppfattningar. Stärker självtillit och självreglering Matriser kan öka elevers självtillit, d.