Kan inte föra samtal
Lärares roll i en kommunikativ undervisning blir att planera och organisera för interaktion, både i och utanför undervisningen, och på olika sätt stötta elevers lärandeprocesser. Vardagsspråket bygger till stor del på vanliga högfrekventa ord, enkla grammatiska konstruktioner och att det har stöd av den aktuella kontexten. I familjen, i lek med kamrater och i andra vardagliga sammanhang har de börjat utveckla ett vardagsspråk , det vill säga det språk som är vanligt förekommande i sådana situationer.
Ett annat vanligt sätt att dela in språkförmåga är genom en distinktion mellan bas och utbyggnad. Läs gärna artikeln i sin helhet:. Elevernas förståelse vidgas i var och en av de tre faserna. Att som lärare ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om andraspråksutveckling och om språk- och kunskapsutvecklande undervisning, skapar en större trygghet i utformandet av undervisningen och ökad möjlighet att se både styrkor och behov hos flerspråkiga elever.
Materialet handlar om hur elever får lära språk genom att interagera med andra elever, med lärare och med personer utanför klassrummet.
Tidigare fanns ett fokus på språkets formella regler, men sedan många år utgår våra styrdokument från en kommunikativ syn på språkutveckling, som är ett betydligt bredare perspektiv. Sannolikt syftar uttrycket på flerspråkiga elever, som fortfarande är i ett tidigt utvecklingsskede av det svenska språket. Särskilt för lärare som saknar erfarenhet av och kunskap om andraspråksutveckling.
Elevers roll blir att aktivt använda språket för att till exempel samtala, uttrycka sina tankar, fråga eller argumentera om det som är relevant för sammanhanget. Bakom liknande formuleringar finns förmodligen lärare som vill skapa likvärdiga möjligheter för alla elever att lyckas, utan att själva ha getts förutsättning att utveckla sin förståelse för hur.
Dessa båda begrepp, vardagsspråk och skolspråk, är viktiga när en elevs språkbehärskning ska bedömas. Genom att istället betrakta flerspråkighet som norm kan lärare förhålla sig till språk under utveckling och att se mångfalden av språk som en tillgång. När elever börjar i förskoleklass har de under sina första levnadsår mött ett eller flera språk i sin vardag.
Traditionellt har svensk skola utgått från en enspråkig norm och länge utgick undervisningen från att alla elever hade en likartad språklig bakgrund, även om det aldrig har sett ut på det viset. I den enskilda fasen ges eleverna först tid att bearbeta sina egna tankar, utan påverkan från någon annan. Förutom vardagsspråket ska eleverna tillägna sig en kunskapsrelaterad språkkompetens, också kallat skolspråk.
Innehållet tar vid efter den obligatoriska kartläggningen Hitta språket.
Interaktion – tala, samtala och föra dialog
Övning tema café. Men att ha kort erfarenhet av svenska behöver ju inte innebära att man saknar språk. Teoretiskt finns det olika sätt att betrakta språkutveckling och det avspeglas i olika sätt att utforma undervisningen. Denna syn avspeglas även i kartläggningsmaterialet Hitta språket , med dess bredd av olika aktiviteter och observationspunkter. En grundläggande tanke i kommunikativ språkundervisning är att språklärande blir framgångsrikt genom att interaktionen sker kring ett meningsfullt och verkligt innehåll.
Pdf, kB.
En samtalsmodell som blivit allt vanligare i skolan, och som inbjuder till interaktion, är den så kallade EPA-modellen. I detta sammanhang hade kamraterna kunnat få dela med sig av vad de gjorde när de fyllde år eller av sina erfarenheter från ett café-besök. Kommunikativ språkundervisning är inte en metod, utan handlar snarare om ett förhållningssätt, som betonar interaktionen med andra som både medel och mål för språkutvecklingen.
Tvärtom kan detta vara elever som har rika språkliga förmågor, ibland till och med på flera språk. Det medför att undervisningen behöver utgå från innehåll som är relevant för eleverna och i autentiska sammanhang. Lärarna kan på förhand bestämma sig för vilka elever de ska lyssna på särskilt aktivt, om det inte är möjligt att låta alla elever berätta i helklass.
En elev berättade exempelvis för övriga i klassen om sitt besök på ett café när hen fyllde år.
Interaktion – tala, samtala och föra dialog - Skolverket
En teoretisk modell roll är Bachman och Palmers modell över kommunikativ kompetens. I exemplet från förskoleklassen som utforskar temat café, finns många naturliga tillfällen för samtal om sådant som eleverna har erfarenhet av.
Läs om modellen i artikeln Interaktion — tala, samtala och föra dialog, artikel av Annika Andéasson och Anniqa Sandell Ring Pdf, kB, öppnas i nytt fönster. Benämningen är en förkortning av samtalsmodellens tre faser, där E står för ensam, P för par och A för alla. Omsatt i praktiken innebär det att elever ska få lära språk genom att interagera med andra elever, med lärare och med personer utanför klassrummet, samt med hjälp av olika material och digitala verktyg.
En styrka med denna modell är att fler elever är aktiva, genom att de ges större utrymme att både tänka och samtala. Det kan tyckas självklart i teorin, men i praktiken är mötet med elever som har liten erfarenhet av svenska språket en stor utmaning för många lärare.
Lärarna kan använda EPA-modellen och låta eleverna delge erfarenheter i par eller i mindre grupp.