Kvinnors rätt till utbildning
De tidigare stånden ersattes av ett klassamhälle och kvinnorna fick allt fler ekonomiska och politiska rättigheter. Villkoren för dåtidens kvinnor på arbetsmarknaden var inte samma som männens och många nya jobb i städerna krävde examen från yrkesutbildning.
Från hemmafru till akademiker – kvinnans rätt till utbildning genom historien
Skolan finansierades av allmänna medel och var den första i sitt slag att erbjuda utbildning till flickor som inte var i privat regi. Kvinnor sågs som sköra och av naturen skapta att ta hand om barn, hus och hem. Oftast var dessa kopplade till de olika stånden och utbildning på högre nivåer var helt förbehållen pojkar. En del av de bättre flickskolorna skulle senare utvecklas till högre flickskolor som försökte efterlikna den undervisning pojkarna fick på de statliga läroverken.
Men vägen dit har varit lång. Marit Jorsäter, utredare på SCB, som skrivit rapporten menar att trots dåtidens värderingar fanns det röster i samhället som förespråkade kvinnans rätt till utbildning.
Under talet skedde ett flertal reformer som förbättrade för kvinnor på arbetsmarknaden. De flesta skolformer som var öppna för kvinnor gav heller inte gymnasiekompets. Att kvinnor skulle utbilda sig utanför hemmet ansågs därför opassande. Det fanns dock, sedan slutet på talet, några lokala skolor som gav flickor utbildning på lägre nivåer, motsvarande dagens lågstadium.
Från hemmafru till akademiker — kvinnans rätt till utbildning genom historien.
Kontakta redaktionen Öppna redaktionsmöten. Dock var samhällets tankar om könens skillnader fortfarande stark och enbart vissa yrken, således även viss utbildning, ansågs passa ogifta kvinnor. Vetenskapliga och teknologiska framsteg i kombination med en starkare stat gjorde behovet av utbildad arbetskraft större. För kvinnor fanns inte heller någon formell möjlighet att konkurrera med män på arbetsmarknaden förens behörighetslagen Under talet började kvinnans roll i samhället förändras ytterligare och flickor fick fler möjligheter till utbildning på högre nivåer, även via statliga skolor.
Samhället var på denna tid starkt präglad av en rigid syn på könen och dess roller. Det var fortfarande enbart privatskolorna som gav kvinnor möjlighet till utbildning på högre nivå, men dessa erbjöd oftast en utbildning som varken gav möjlighet till gymnasie- eller universitetsstudier.
Under talet skedde stora samhällsförändringar som påverkade det svenska skolsystemet. Skolorna var drivna av kyrkan och öppna för pojkar, fattig såväl som rik, men inte för flickor. Bland annat inrättades ett flertal kommunala skolor samtidigt som de statliga realskolorna och läroverken öppnade upp för samundervisning. Den tydliga uppdelningen i vilka ämnen som ansågs passa flickor respektive pojkar kom att prägla skolväsendets utveckling under lång tid.
Folkskolestadgan fastställde att den allmänna grundutbildningen skulle erbjudas alla, oavsett kön.
Hur många barn går inte i skolan i världen 2021
De statliga läroverken som gav pojkar möjlighet till högre studier var fortfarande stängda för flickor, men frågan om samundervisning började diskuteras. I Sverige inrättades de första skolorna redan på medeltiden, enligt rapporten. Skolorna inrättades främst på privata initiativ och utbildningen var färdig när eleverna var runt tretton, fjorton år. Att kvinnor och män har lika rätt till utbildning är en självklarhet i Sverige idag.
En ny rapport från Statistiska centralbyrån redogör för olika förändringar som bit för bit gjorde det möjligt för kvinnor att ta del av det svenska skolsystemet.
Den första flickskolan grundades av biskopen Johannes Rudbeck, Sveriges enda flickskola under talet. Även kvinnors deltagande i yrkeslivet ökade markant. Vissa universitetslinjer öppnades för kvinnor under talet men dessa ledde sällan till arbete. Folkskolan skiljde sig dock från läroverken i den mening att det inte gick att avlägga akademisk examen.
Det fanns på denna tid inga statligt ägda skolor som gav flickor utbildning på högre nivåer, utan då var privatskolorna det enda alternativet.
Vill du vara med och stärka flickors rättigheter?
Det innebar stora svårigheter för kvinnor då det dröjde tills talet innan kvinnor kunde ta examen, vilket för kvinnor enbart kunde avläggas som privatist. Bland annat blev det möjligt för kvinnor att arbeta i den privata sektorn och nyttja egna ekonomiska tillgångar för att starta eget företag. Nya jobb i städerna i kombination med ett markant kvinnoöverskott krävde kvinnlig arbetskraft med andra kompetenser än de husliga.
Att kvinnor kunde få arvsrätt, arbetsrätt och bli myndiga i juridisk mening påverkade samhällets syn på kvinnans behov av utbildning. Under talet började de första flickpensionerna och mamsellskolorna inrättas i Sverige. I början på talet började antalet skolor i landet öka.